Ju kortare skarv man har mellan upplösningen och bokens slut dess bättre.
Å andra sidan kan det vara svårt ibland. Böcker med starka teman har ofta handlingar i två lager: en yttre fysisk handling (det som händer i boken) och en inre tematisk handling (ofta det som händer i huvudpersonerna, men det finns undantag).
I dessa fall så råkar man väldigt ofta ut för att de två handlingarna inte avslutas samtidigt, och då blir man tvungen att fortsätta.
Ett exempel på en bok som avslutar sin inre handling tidigt är _Paladin of Souls_ av Lois Bujold. Den inre handlingen tar slut på sidan 375, men sedan fortsätter boken i ungefär 80 sidor till, varav cirka hälften behövs till den yttre handlingen.
Ett exempel åt andra hållet är _Clouds End_ av Sean Stewart, där den yttre handlingen tar slut ungefär två tredjedelar in i boken. Ett annat exempel är naturligtvis _Sagan om ringen_ där man också får räkna in bilagorna i den inre handlingen.
När jag tänker efter så inser jag att det är väldigt ovanligt med att en bok lyckas avsluta både sin yttre och sin inre handling samtidigt. Å andra sidan så säger det TJONG! när det sker.
Det enda exempel jag kan komma på på detta är _Curse of Chalion_, återigen av Lois Bujold.