NÄr jag läste det jag skrev igår kan jag inte låt bli att lyfta fram några exempel....
Rollspelandet handlar i grunden om att spela en karaktär. Men det är spelvärlden och fantasin man har i skapandet av den som sätter gränserna för vad som kan och inte kan hända. Några exempel (och då menar jag verkligen några för jag har spelat i snart 20 år så det har blivit en del):
Vem skulle inte vilja ta chansen att vara en figur i några av de världar vi lärt känna genom fantasyn.... EXEMPEL: Jag har gestaltat kender i Dragonlance. Vid olika tillfällen dvärg, Alv, hob och diverse människor i Tolkiens värld. Även varit människotjuv i Feist´s Midkemia... dessutom finns ju alltid Drakar och Demoner, Eon och liknande.
.... eller varför inte en annan bokgenre som tex sf. (Shadowrun/Neotech är ju typ William Gibsons värld... glöm inte heller STAR WARS)
... eller skräck (Vampire och Werewolf)
..... eller deckare (kanske kryddat med lite x-files stämning så att man till slut inte vet vad man ska tro)
och hade jag varit lite mer intresserad av teater hade DRAMA givetvis lockat.
Nej nu sitter jag bara och rabblar.... kort sagt så kan man ju låta gränserna vara mycket flytande och ha kul ändå......
Till sist vill jag bara nämna att ett av mina absoluta favoritspeltillfällen var när jag spelade 60+ dam på engeslka landsbyggden i en deckargåta... väldigt annorlunda, väldigt roligt och verkligen något som jag tyckte lät knäppt...och ja, jag hade rätt men kul ändå.