Det var nog långt ifrån alla så kallade vikingar som hade råd med något så exlusivt som ett svärd. Yxa och spjut vad nog ett billigara och vanligare vapen. Förövrigt var väll ofta yxor rellativt lätta, så att de kunde användas ihop med en sköld. Fienden hade ju dessutom sällan någon tung rustning.
När det gjäller spjut är det ju ett intresant faktum att Oden ibland kallades "Spjutguden "
Denna läderhuva är fashinerande. Det låter ju sannolikt att man använde dyliktt, men det finns ju av naturliga orsaker ont om fynd (läder ruttnar på 1000 år). Hur mycket rustning som anvädes i övrigt diskuteras ju ofta. Hur vanligt var det med brynjor o dyl? Kostnaden måste ju varit enorm.
Utan tvekan måste ju Herr Tolkien läst snorres Edda. Man känner ju inte minst igen vissa namn.
Dvärgarna har ju en del likheter med dem i den Nordiska mytologin.
Nog inspererades tolkien av de så kallade vikingarna när han skapade Rohirrim. De liknar ju en smula den bild man hade av dessa vikingar för sisådär 60 år sedan. Idag finns väll dock inte så mycket likheter kvar.
När det gäller plundring så vad man nog inte värre i Norden en på någon annan plats. Finns det möjlighet så finns det alltid sånna som utnyttjar den.
Sen påstås det ju ofta att det okristna läderna var en viktig komponent i handeln för de stora kristna rikena söderut. Det var ju praktist att ha ej kristna som kunde vara handelsänk med muslimerna så att länderna fick silver. Även vid slavhandeln påstås ju okristna folk varit praktiska. Med andra ord kunde det tyskromerska riket få slavar utan att direkt själva blanda sig i inskaffandet.
I det hela var väll dåtidens Nordbor en del av den tidens europa även om det ännu inte fanns några egentliga riken här. Och både här och på övriga ställen var 99% av (den fria) befolkningen böder.
När det gäller den nordiska mytologin ska man tänka på att den inte innan kristendomens ankomst var begränsad till skandinavien utan fanns i stora delar av europa. Stora likheter ska faktist funnits i hela det indoeuropeiska språkområdet.