Nej, jag vill inte idiotförklara den som gillar Eddings. Absolut inte. En person som jag gillar väldigt mycket och som dessutom skriver strålande bra, säger sig ha hämtat sin inspiration från Eddings. Han sägs vara rolig.
Tyvärr hann jag nog aldrig märka det när jag började min läsning. Kalla MIG idiot om ni vill, men jag tyckte faktiskt att det var jobbigt att hålla ordning på alla nya personer som drällde in. Minst en ny på varje sida, och evighetslånga dialoger osv. (Och då har jag ändå tagit mig igenom och dessutom älskat flera ryska klassiker typ "Krig och Fred" ...) Har inte hört någon annan anklaga Eddings för att vara "snärjig" så det var kanske min dagsform som var dålig.
Jag fick också en känsla av att ha läst denna historia många gånger förut. Gjorde jag böckerna orättvisa - jag gav alltså upp läsningen ganska snart? Kanske det. Men man ska väl pröva att läsa själv, och inte skämmas om man gillar en viss bok.