Eowyns förnärmelse utbyttes snabbt till förtvivlan. Plötsligt önskade hon att hon hade sagt något om sina farhågor till någon, typ, INNAN de korsade gränsen för den drakfria världen.
Nu tycktes det ju vara försten...
Bara en stund tidigare hade hon, jäktad av det faktum att Linjen kom närmare och närmare, gått ner till kocken, den enda person hon visste säkert var på kaptenens sida, för att yttra sina farhågor.
Dock hade hon blivit avbruten, förmodligen till det bättre.
Ifall någon visste att hon visste...
I normala fall är drakar inte vänner med människor. Drakar anser sig förmer än de dödliga, och dessutom brukade fartyg som detta, H/M Phorumet, jaga den mindre varianten drakar förutom det mer normala alginsamlandet.
De större drakarna såg inte med blida ögon på den ovanan.
"Så hade du en trevlig flygtur, min vän?" frågade gycklaren och log ett gnistrande leende.
Draken kastade självsäkert med huvudet och svarade i gycklarens huvud:
[Det vet du att jag hade... förtrogne.]
Eowyn bläddrade lite nonchalant bland sina kartor medan hon i smyg tittade på det udda paret, den stora gröngula jätteödlan och den gänglige, blekhyade gycklaren. De hade något i kikaren...