Asmodean öpnnade ögonen.
Han satt på sin väns rygg, en rätt så pinsam situation eftersom han verkligen behövde gå på toaletten. Under dem rullade det kristallblåhavet och vid den ena horisonten syntes drakgränsen, och bakom den land, vid den andra horisonten syntes de två solarna: gyllenröda Nibelung och citrongula Bluewolf (ironiskt namn).
"Var är vi" mumlade Asmodean och sträkte på sig.
Han hade inte sovit, för det är en sådan där sak man bara inte gör när man flyger på en vilddrakes krängande rygg, men han hade däremot slutit ögonen i panik under den värre turbulensen i början av flygturen.
Nu verkade draken däremot ha fått upp balansen, och svepte fram med långa, majestätiska tag.
[Halvvägs till Portalen, förtrogne.] svarade draken.
Asmodean nickade bistert.
Det var hårt att lämna de andra i bestättningen bakom, men han hade faktiskt viktigare saker för sig.