Jag är väll en okultiverad idiot, men är verkligen slutet så viktigt.
Missförstå mig inte nu. Jag menar bara att jag inte håller med vissa som verkar ha uppfattningen att verket som man tidigare såg som ytterst välskrivet, tack vare slutet kvaliciferar sig till den skara produkter som Plus programledare slänger i soppkorgen i slutet av varje program (här verkar han förövrigt slänga det mesta).
Men förstås det kan ju vara irriterande om författaren spårar ur fullständigt. Det gör ju förövrigt en del redan innan slutet.
Borde inte en del av Asimov klassas som Fantasy. "Själva gudarna" tror jag boken hette. (Med tanke på diskutionen nedan.)Har tyvärr inte läst något mer av författaren men denna bok såg jag som mycket underhållande. Får väll läsa Stiftelsetrilogin också. Det är väll den tror jag han har fått mest uppmärksammhet av.
//Björn//