AHAHAHAHAHAHAHAHAHAAAH! *isande skratt*
Åh... Så här har vi ännu en "rättfärdig", fri för mig att slita i stycken....
Nej, jag skall försöka vara snäll mot dig, Wertas.
Först och främst finns det intet bevis för att en man som Jesus har existerat. Evangelierna skrevs långt efter Kristi död, av okända människor. Dokumenten är givetvis tvivelaktiga då de tycks stå ensamma om att nämna denna gudason som är belönad med miraklets gåva.
Dessa dokument nämner dessutom intet om Jesus som person, allt de vill säga är att han minsann var vår frälsare och genom att vara en snäll människa och genom Jesu blod får man komma till något slags himmelrike efter döden. Som vi alla vet tenderar berättelser att förändras med åren, det läggs till/tas bort och skiftar från mun till mun. Jesus är en myt.
Visst finns det en möjlighet att mannen faktiskt existerat, men inte ens för detta finns det bevis. Än mindre kan man på något bevisa att han dessutom var en gudason och frälsare.
Det handlar om övertygelse och tro, om någonting som är tvivelaktigt, föråldrat och högst besynnerligt. Jag finner de Sumeriska myterna eller asatron lika sannolik som judendom, islam och kristendom.
"Gud och Jesus är ju far och son, de skapade jorden och människor, för att människan skulle kunna älska de tillbaka, på samma sätt som Gud & Jesus älskar människan."
Jasså? Notera dock att Gud är evig, varför var han då tvungen att nödvändigtvis skapa en människa som han sedan gav en fri vilja? Och när hon väljer att vandra sin egen väg, och inte leva i försakelse och älska Gud mer än livet själv (vilket faktiskt är det enda hon med säkerhet vet att hon har, och även detta kommer tas ifrån henne) så är hon syndare och kommer för alltid plågas i Gehenna...
Så du säger att människan skapades för att älska Gud, alltså är Gud sjuklig och i stort behov av bekräftelse. Det faktum att världen styrs av en vanvettig narcissist är ju fruktansvärt!
Och säg mig; Hur kunde Gud OCH Jesus älska människan, innan hon var skapad?
Och VARFÖR gavs vi den fria viljan? För att vår kärlek till den allsmäktige psykopaten skulle verka så mycket större?
Religion är blott ett försök till att förstå och förklara världen och dess ursprung, samt ge livet en mening. Det finns otaliga religioner, och många säger emot varandra. Alla de troende är dessutom förvissade om att just den egna tron är den "sanna". Det är blott tvivelaktiga påståenden och moralisk blaska...
Ett försök till att skapa en mer rättvis värld, full av solidaritet. Men i många fall också någonting att missbruka och tygla människan med...
Och beträffande synderna är det någonting naturligt inom oss alla. Att försaka sina egna begär tycks i mina ögon vanvettigt och dumt, då det inte finns någon som helst garanti att man belönas för detta...
Vi tragiska, omedvetna och instinktiva människor kan blott välja hur vi vill söka påverka livet, och vår tid är begränsad.
Min gudlöshet är min tro.
"Val, handling och konsekvens" min livsfilosofi.
Bibeln var skriven av människor, inte Gud... Den är även präglad av sin tid (därav förbudet av homosexualitet, och mannen är förmer än kvinnan exempelivs).