Tittar man på vad som publiceras så ser man en väldigt klar tendens. Den överväldigande majoriteten är skrivna i tredje person perfekt.
När jag läser böcker skrivna i första person så har jag ofta svårt för dem. Det kan bero på att det ger försöker ge sken av en närvarande berättare, men en sådan finns naturligtvis inte.
Böcker i första person som fungerar har ofta någon form av distanserande element. Det kan vara att det rör sig om en dagbok eller krönika skriven av huvudpersonen (Steven Brust använder ofta denna teknik), eller att berättaren är en annan person än huvudpersonen (Conan Doyles berättelser om Sherlock Holmes, som tidigare nämnts).
/Karl-Johan