Ånej, politiskt bråk.
Politik är en illusion. Ingen politisk typ fungerar i längden (i alla fall var det det vi fick lära oss till ekonomiprovet i samhäll A. De kanske motsäger sig själva i B... jag vet inte, jag tänker då inte ta det), åtminstonne inte ekonomiskt sett.
Frågan är bara vilken politik som fugnerar längst.
Men det är väl inget att bråka om.
Petter:
riktigt så enkelt är det inte, alltså det där du sa om utbildning och så.
Jag tänker personligen skaffa mig en sjujävla utbildning, men bara för det blir jag inte garanterad jobb.
Många, många utbildade människor blir arbetslösa, "överkvalificerade".
Om man utbildar sig får man höga skulder och har inte tid att jobba, om man istället jobbar får man pengar. Arbetarna har mer pengar just då.
Det är efter ett par år, när utbildningen är avklarad och studieskulderna betalda, som det vänder.
Men det är under förutsättning att den utbildade arbetaren hittade ett ledigt jobb av det slag han eller hon var utbildad för, och fick det.
Knappast garanterat.
Här spelar plötsligt faktorer såsom hur utåtriktad man är, hur många kontakter man har.
Så utbildning är itne nödvändigtvis vägen till framgång. (Visst, OK, utan utbildning finns det INTE någon chans till framgång, om vi med framgång menar pengar, såvida man inte vinner på lotto eller har rika släktingar).
Så, utbildning för utbildningens egen skull, inte för att man vill bli bättre än alla andra och få det där speciella jobbet.
I sådana fall ägnar man flera år av sitt liv åt att bara FÖRBEREDA sig åt sitt framtida jobb - stort slöseri med sitt liv, om man inte älskar vad man gör.
Oh, och fan vad man hatar att de devalverade kronan på 70-talet.
Vi kunde ha varit rika!