På tal om andra ämnet i den här tråden ... varför skulle det vara konstigt med en kvinnlig författare som framställer en värld där kvinnor inte är jämställda? Det är ju inte Utopia man skriver om.
Däremot kan det tyckas konstigt om en kvinnlig författare framställer kvinnor som idiotiska våp - fast lustigt nog verkar det vara ganska vanligt i romantikgenren. Alla kvinnor sitter och ser ljuvliga ut och skulle någon göra NÅGOT vid något tillfälle ska hon lovordas boken igenom för sin handlingskraft etc.
Jag bryr mig inte så mycket om vad det är för slags kultur jag läser om, bara det finns människor i den som jag uppfattar som realistiska och flerdimensionella och inte bara som dåliga könsschabloner.