Beth:
"The body" handlar inte om vampyrer. Ja gkan itne säga VAD det handlar om, inte förrän onsdagens avsnitt visats (så jag kan säga det imorgon, så jag ska kanske inte låta så hemlighetsfull) men det handlar INTE om vampyrer. Eller demoner. Eller den där coola draken.
Det är ett avnsitt som utspelas i realtid, med verkligt realistiska reaktioner på allt (som Robin Hobb, fast inte lika bra, det var därför jag drog upp henne) och utan bakgrundsmusik.
Får man bakgrundsmusik i livet? Nej, det är bara i film och musiken ska jämt bestämma hur vi ska känna oss: glada, ledsna, jätteledsna.
I det hrä avsnittet har de dock ingen bakgrundmusik á là Titanic, men det är ändå oerhört sorgligt.
Om man inte sitter och gråter efter en kvar tås har man ett hjärta av sten.
Det ÄR realistiskt, det är så realistiskt att det är läskigt.
Nå, jag blev i alla fall rädd.
Älva: Ofrälste, ska det ju vara.
Eftersom du inte dyrkar Buffy.
Och dina hädiska kommentarer är ganska roliga.
Ger oss något att debattera!
Sorgebrand:
*lol*