Jag håller med om att boken väcker en del känslor (man vill ju gärna döda Umbridge, det medges) och själv tycker jag att det är rätt OK att Harry blivit en grinig typ. Man kan ju förstå att han känner av en viss press vid det här laget. Men det är lite väl mycket av intrigen som hänger på att Harry inte talar med Dumbledore och det är som sagt så mycket folk som ränner runt att jag blir trött. Det finns en intressant berättelse under detta, det tvivlar jag inte alls på, men den här gången känns det som om det gick åt för många ord ... De första böckerna är mindre omständliga även om jag tycker att slutet i del IV var riktigt häftigt.