Petter, du jämställer sjukdom med semester? Alltså, va.
Jag tillbringade en stor del av augusti och september i år till sängs, gråtande och ibland skrikande. (Ibland satt jag också vid datorn i desperata försök att tänka på annat men det gick inte så bra.) Jag käkade sömnpiller varje natt i sju veckors tid för att överhuvudtaget kunna få en blund i ögonen.
Om någon i det läget kommit och påstått att jag hade semester - jamen, jag var ju HEMMA, gubevars! - så hade jag bundit fast ett par hörlurar på personen ifråga, kopplat in lätet från en bandsåg och skruvat upp volymen, samt låtit honom ligga där några dygn.
Detta skulle sannolikt ha betecknats som grov misshandel, för att inte säga grym tortyr.
Men när det drabbade mig var det alltså inte tortyr utan - semester? En sådan jävla semester hade jag gärna avstått från, om man så säger.