Man kanske inte behöver direkt skämmas, men kanske hålla måttan. Jag tror det förhåller sig så att om man tror sig umgås med människor med samma intressen, så vågar man vara mer öppen och kritisk när man tycker att någon gjort fel. Jag läser de flesta inlägg och det är inte ofta jag tycker att skribenterna skulle ha orsak att vara anonyma på grund av att de går för långt. Det finns undantag... Däremot reagerar jag på att folk får på huden för att deras språk inte är perfekt. Det bästa sättet att förbättra sitt språk är -- förutom via läsning -- att skriva mycket. Därför uppmanar jag alla er som läser det här och inte tror sig om att kunna uttrycka sig perfekt, skriv i alla fall. Och skriv mycket. Möjligen skulle jag kunna tänka mig att vänliga påpekanden av de värsta grodorna kan ses som en utvecklande kritik. Men huvudsaken är att ni skriver. Att verkligen upptäcka litteraturen och språket kan ge en kick som slår alla berusningsmedel i världen. Det syns att många insändare har upptäckt det.