Den attackerande hunden kom som sagt aldrig med i den publicerade versionen ... Det var den scen som sedan gjordes om till Jargas möte med Marja.
Jag jobbade annars hårt på att hyfsa till Jarga som i ocensurerat skick var en betydligt råare typ än den snälle gosse jag så småningom visade upp för omvärlden. Men han har inte sagt sitt sista ord ännu.
Vill man höra en sorglig visa kan man alltid gråta till "I en sal på lasarettet", ett gammalt skillingtryck om en liten tuberkulossjuk flicka vars högsta önskan är att få fara hem till sin mamma när det blir jul. Snyft, snyft, snyt. Ögonen svämmar över bara jag tänker på't.