Var inte oroliga för att jag inte känner någon press ... jag är så pressad att det är ett under att jag inte är platt som en pannkaka vid det här laget. Men att få ihop en bok när man haft det liv jag haft de senaste åren är väldigt svårt. Om jag inte haft turen (?) att mista jobbet skulle det aldrig blivit av ... men det var bara en faktor av många ...
Å andra sidan, manuset ligger snart under näsan på mig. Det jag mest önskar mig i julklapp - och inte kommer att få - är en dörr jag kan stänga om mig och en massa ostörd tid. Ja, helst önskar jag att få höra tystnaden igen, förstås ...