Kände också igen mig i Christinas beskrivning. :-)Jag hade dessutom två "jular" i år, julafton med svärföräldrarna och annandagen med min släkt. Båda var så där hysteriskt stressiga.
Under hela Kalle Anka sa svärmor "Det är bara en timme, va?" "Nu är det väl slut snart" "Kalle Anka är väl bara för barn" (Jag o sambon är båda över 30-men vadå, ingen jul utan Kalle!) osv. Middagen intogs under något lugnare former men när det var dags för julklappsutdelningen slängde svärmor ut paketen med racerfart så det kändes som man måste skynda sig att öppna. Jag tycker att om man bara är fyra personer kan man öppna paketen en och en så man hinner se vad de andra får och kan glädjas åt dem också.
Igår, annandagen var vi nio personer varav två småbarn. Efter middagen var det väldans bråttom med klapputdelning trots att barnen var uppe till tolv-ett på natten! Så vi hade i princip klarat av julen innan 18.00! Dessutom tycte mamma att bortskämde 5-åringen fått för lite paket så hon tog presentpapper från golvet och slog in en videofilm till honom för att han skulle få ett paket till att öppna. Han såg givetvis detta så resten av kvällen ägnade han åt att slå in paket med nikotintabletter och annat som låg framme åt mamma. Lillflickan gick och smetade snorkusar överallt. Skönt att man inte är ensam om dylika vansinnesjular i alla fall.
Jag hade drömt om en jul hemma med sambon, katterna, Ernst, Kalle, Karl-Bertil Jonsson och Viktor Rydbergs tomte, Bing Crosby, lite lätt julmat och en Aladdin som avslutning på kvällen.
Kanske nästa år...
/Elido - enstöring