Tror inte din analys är allmängiltig. Min tonårige son gillar Potterböckerna. Min tolvåring gör det inte. (För mycket ugglor!?)
Kan kanske var så att man som tonårig är mer rädd för det "barnsliga" eftersom det är just det man vill lägga bakom sig och därför inte ens vill tycka om en barnbok. Min analys kan vara lika rätt eller fel som din. Jag upplever inte heller någon "lyckokänsla" av attläsa dem men tycker de är väl berättade och stundtals ganska roande. Jag kommer nog att läsa dem som högläsningsböcker för mina yngre barn. Det är alltid kul att läsa böcker för dem som man själv kan ha nöje av.