Kerrs böcker är riktiga snyftare på sina stälen. Lite tårar hos Hobb också men mest smärta i hjärtetrakten. Åtminstone de första fyra.
Jag grinar varje gång vid Grå Hamnarna när Frodo reser sin väg. Spelar ingen roll om det är tjugonde gången jag läser det.
Avalons Dimmor.