Jag �lskar tyska. Det beror f�rmodligen p� att jag har mina r�tter d�r och f�rknippar spr�ket med trevliga h�ndelser, en �lskad mormor och h�rliga semesterupplevelser. �lskar det rofyllda "Guten Morgen ..." och alla �ppna, ljusa vokaler. Samt det genuina sche-ljudet kombinerat med tydliga konsonanter, allt sammanfattat i exempelvis ordet "Stattsteater".
Kan h�lla med om att "achtung" och "jawohl" inte l�ter s� trevligt, men j�mf�r det med riktigt mjuka uttryck som "mein Liebchen".
Sedan finns det f�rst�s en del tyska dialekter som inte �r s� direkt tjusiga. Hitlers skrikande ger mig rysningar.