Hallå Beth, var är den språkdebatten? Har jag missat nåt? Som gammal redaktör har jag massor med synpunkter på det här med språk. Men sammanfattningsvis: ett vårdat standardspråk är viktigt för kommunikation. Sen är det riktigt att språk utvecklas hela tiden. Betydelserna av vissa ord förändras. Jmf sentimental i dag och samma ord 1800. Men många ord är dagsländor, slang, modeord. Och i skönlitteratur ska man vara försiktig med att använda sådana ord. De kan vara helt obegripliga om två-tre år. Jag är själv helt klart språkpurist och väldigt rädd om gamla ord. De har ofta en klang och must som moderna ord inte har. För något hundratal år sedan, innan riksspråket skapats genom bl a allmän skolundervisning, skrev man som man talade. Det gör att texter från samma tid men av olika författare kan vara svårbegripliga hos A men klara som korvspad hos B.
Nu slutar jag, annars kan jag hålla på hur länge som helst.