Så frågan kvarstår; en bok är skriven och en filmatisering skall ske. Ska filmen te sig precis såsom boken förtäljer? Ska kanske regissören (för så är väl titeln på den som får allt till bildskärmen till slut) skapa sin egen uppfattning, göra sin egen tolkning av boken, och därefter skrida till verket? Inget metod är fel och varje handling resulterar i konsekvenser. Jag garanterar att ingen varken här eller utanför kan hitta en film, bok eller vad det än gäller som precis alla älskar och inte har något emot. Har jag rätt eller har jag rätt?
Det finns ett annat problem jag länge dryftat över är själva skapandet. Man vill skapa och man vill sälja. Ska man skriva sådant som man vet säljer eller sådant som man själv älskar, men inte säljer? Och för er fyndiga människor som tänker påpeka att man ska hitta någon gyllene medelväg kan hålla tillbaka alla sådana kommentarer.