Jag har börjat fundera på om det verkligen skulle kunna gå att få riktig jämlikhet i samhället vad gäller vår syn på könen just för att vi är lika varandra. Har alltid förnekat att det ska finnas någon skillnad, men har hört historier om hur småpojkar fått dockor och lekt med dem som bilar till exempel. Det börjar väl redan i tidig ålder.
Men å andra sidan räcker det att tänka på hur man själv behandlar små pojkar respektive småflickor (1-6 åringar). Jag försöker hålla mig när jag ser söta småtjejer, men till slut hoppar det ur munnen ändå: "Vad söt du är! Vilken fin klänning du har" Försöker säga liknande till småkillar också, men... de är ju inte lika söta. Killar får busa, stoja och låta mer, det ser jag bara på syrrans barn. Pojken får skrika och ha sönder saker medans flickan hyssjas om hon höjer rösten lite.
Har försökt vända på det där och säga till flickor: "Vad duktig du är!" istället för att poängtera utseendet, men det är svårt att ändra djupt rotade beteenden.