Mm, och sedan hör man folk i högstadiet som klagar över hur otroligt mycket DE har att göra ...
Jag tyckte iofs att jag fick mer tid över när jag började jobba, än när jag läste på högskolan. Då kunde man åtminstone med gott samvete känna sig ledig om kvällarna och helgerna. När jag pluggade låg jag ständigt "efter" och hade därför pluggångesten efter mig dygnet runt, året runt. Och så var jag ju så löjligt ineffektiv också. Visst hade jag klarat det bättre om jag disponerat tiden bättre - men det var jag inte så bra på.
Värst är det när man har småbarn. Men det är också bra att få barn, för det vrider perspektivet något från det där med jobbet och då inser man att jobbet kanske inte är hela ens liv trots allt ... för det som tröttar med jobbet är inte bara alla de timmar man är där utan allt engagemang som man också envisas med att lägga ner på det.
Nuförtiden har jag ju ett jobb som jag älskar så jag blir mest glad när det är arbetsdag. Jag tycker att det är mindre slitsamt än "ledighet" då jag ständigt ska tampas med små bråkiga ungar. Det är många år sedan jag kunde lägga mig i min säng på kvällen, släcka lampan och bara ligga och fantisera och fundera över allt möjligt. Numera slocknar jag på direkten, så jag är förmodligen mycket tröttare.