Jag läste den helt nyligen, och kan inte påstå att jag blev särskilt imponerad. Delvis handlade det om att den var uppbyggd för att dra i läsarens känslomässiga strängar då och då, men jag kände väldigt lite för huvudpersonerna. Den enda person vars motivation – dock inte medel eller utsträckningen av hans mål – jag egentligen hade någon sympati för var antagonisten. Mest tyckte jag att den var så otroligt ytlig. Det fanns inget djup, vare sig i berättelse eller personskildring.

Men visst, den var spännande, inte dåligt skriven och smårolig. Helt acceptabel underhållning för stunden, även om jag är tveksam till om jag kommer att läsa nästa bok.