Långt därifrån seglade Edvin och Ridroh på Mysans rygg.
- Hur långt är det kvar, Ridroh?
- Inte mycket nu. Var det Lugnby du sa att du skulle till?
- Ja.
- Det är där framme. Ridroh pekade.
- Mitt hus ligger där! sa Edvin och pekade han med. Mysan landade, tyvärr var det på ett hönshus. Det blev ett väldigt skrän och Pirrins närsynta gubbandit och utspringande.
- Vad i hela kolet håller ni på med och vad gör den där röda geten på mitt hönshus?!! skrek han.
- Öh, hallå Pittin, jag ska bara förbi och hämta en grej vet du. försökte Edvin skylla bort. Bry dig inte om Mysan. sa Edvin och pekade på draken som var i full färd med att sluka de panikslagna hönsen. Jae bry dig inte om henne, hehe. Edvin sprang in i huset bredvid och rotade runt ett tag innan han hittade dolken.
- Bäst att ingen ser den. tänkte Edvin och virade in den i ett svart tyg. Han sprang ut och såg en panikslagen Pittin slå Mysan med en stekpanna. Problemet var att han inte nådde längre än till benet på den. Mysan sttönade och sa:
- Kan vi fara nu?
- Du har den alltså? frågade Ridroh.
- Jag har den. sa Edvin. -Nu åker vi!
To be continued....