jag inledde en gång ett halvhjärtat försök att lära mig italienska, och jag ska fortsätta någon gång när jag får tid. Det är ett väldigt vackert språk, tycker jag, och jag ser fram mot att få läsa böcker på italienska. Gärna fantasy!
Jag tycker också att norska är vackert, för att inte tala om isländska som är jätteromantiskt ... mustigt ... eller vad man nu ska kalla det ... jag har väl blivit förledd av "Korpen flyger" m fl tunga isländska filmer.
En israelisk kompis berättade för mig att min bok skulle heta "Ash gora" (ungefär) på hebreiska och det tyckte jag var väldigt färgstarkt och spännande. Det är som Jörgen säger, man tycker att det välbekanta och invanda är lite väl vardagligt och småtrist. Just i fantasy vill man ha det exotiskt, så därför verkar fantasy på svenska lite ... tja ... mesigt. Kanske.