Den stora dörren i mörk ek öppnades sakta med
ett ljudligt knarrande. Lord Icarus och gestalten
som kallades Ee vände sig mot dörren.
"Ah, våra nya rådsmedlemmar" sa Lord Nibelung,
för dagen klädd i sin sedvanliga svarta kappa som
flaxade till lätt av vinddraget från dörröppningen.
Lord Icarus kedjebrynja rasslade till när han lutade
sig lätt framåt för att försöka se anletsdragen som
var dolda av Lord Nibelungs djupa kåpa.
Vid sin sida hade Lord Icarus ett märkligt bredsvärd
som hade parerskydd som var formade som vingar.
"Jag ser att ni har det legendariska Örnsvärdet" sa
Lord Nibelung med ett lätt leénde.
"Ja, det stämmer, jag fann det hos draken jag dräpte
i Gudilaar". Lord Icarus synade i sin tur Lord Nibelungs
Mana Stav.
"Stämmer legenderna angående svärdets egenskaper?".
Man kunde skymta en svag iver i den lilla del av
Lord Nibelungs ansikte som skymtade fram ur kåpan.
"Ja, de stämmer......allihop" svarade Lord Icarus.
"Då förstår jag mycket väl varför ni taget er namnet
'Icarus'" sa Lord Nibelung med ett leénde.
Lord Nibelung vände sig sedan hastigt mot Ee,
"Ni verkar bekant...på något sätt, har vi setts förut?"
Ee var klädd i en mystisk blå kappa som hade ett
svagt ljus omkring sig med en liknande kåpa, lika
djup som Nibelungs.
"Eeeee, nej inte vad jag kan erinra mig" svarade Ee.
"Nåväl, jag hälsar välkommna till rådet och hoppas
att ni skall trivas", han bugade sig lätt.
"Om ni ursäktar måste jag skynda vidare men se
er gärna omkring", Lord Nibelung skyndade ut genom
den stora ekdörren och stängde den med ett
knarrande efter sig.
"Underlig typ" sa Lord Icarus. Han vände sig
mot Ee och fann att denna också var borta, men
han hann se en skymt av ett svagt ljus försvann
genom ett av de många valv som omgärdade salen.
"Hmpff" muttrade Lord Icarus och gick med bestämda
steg och handen på svärdsfästet ifrån salen.
//Nibelung