Pejgan-Babe:
> hm.. JAG försökte ju iaf vara seriös... *fnys*
Jo, men det var ett bra inlägg!
Jag var bara på fjantigt humör (händer ofta) och
jag har gjortv ett riktigt seriöst inlägg nu :)
> Och på tal om det... vad får jag ha för kännetecken?
(Fniss) Faktum var att jag tänkte att jag borde
inkludera så många som möjligt av "gänget" för
att ingen skulle tro att jag förbisett dem :)
(Jag var bara lite lat....Mina töser glömmer jag inte!)
> *Lady Pejgan sveper sin himmelsblå kappa
> med silverstjärnor på omkring sina elfenbensfärgade
> axlar med hud len som äggskal*
Lord Nibelung skyndade snabbt farm och erbjöd
Lady Pejgan en stol. Lady Bejgan satte sig och
lät kappan glida isär. Under kappan bar hon en
ljusblå klänning som var dekorerad med glittrande
silversymboler föreställande halvmånar.
Lord Nibelung flämtade till, hans blick sökte sig
mot klänningens urringning. Strax ovanför denna
hängde ett halsband som slytade i en månsten stor
som ett duvägg.
"Du bär Rhinnalias öga!" sa han upphetsat.
"Ja, den fick jag av min mästarinna när jag
övertog hennes titel", svarade Lady Pejgan.
Hon fingrade ömt på månstenen och på hennes
finger skymtade en ring med ett adelsmärke,
det var en silvermånskära mot en midnattsblå
bakgrund.
Lord Nibelung tog en egen stol och satte sig
mittemot Lady Pejgan. Han studerade henne
en stund med ett lätt leénde och sa sedan,
"Din far måste ha varit en skicklig tjuv".
"Jasså, vad får dig att tro det" sa Lady Pejgan
och lät road.
"Endast en skicklig tjuv skulle ha kunnat stjäla
alla himmelns stjärnor och satt dem i dina ögon",
svarade Lord Nibelung med en lätt suck.
"Jag måste också tillstå att de gör sig mycket
bra mot din hud som är len som en persika", sa
Nibelung och lät sin hand vila lätt mot Lady Pejgans
hand.
To Be continued? ;)
Nu vet vi lite mer om Lady Pejgan,och vad döljer
"Rhinnalias öga" för hemligheter?
Vi vet också att Lord Nibelung är en smörare och
en liten kurtisör :)
//Nibelung