"Nu är det nog dags att fortsätta" sade Pelle två dagar efter det att de stannat till "jag mår aningen bättre nu."
Så fortsatte dse färden innåt landet. Färden var relativt lugn och inget speciellt hände...de närmaste två timmarna.
"Vad var det där?" undrade Pelle och pekade något han tyckt sig se under ett träd av gurka.
"Vad är vad?" undrade Ridroh.
"Nej, det måste vara en kudde!" skrek Rim "och den måste ha upptäckt oss vid det här laget."
De drog sina vapen och ställde sig för att invänta det fruktansvärda monstret som kom smygande någonstans i gurkterrängen...
"Bal' Sauron, Bal'Sauron!" skrek Khogar när han kom springande.
Han hade skyndat sig så gott han kunnat, Bal'Sauron måste få veta vad som hänt vid passet.
"De kom igenom, det fanns inget vi kunde göra!" skrek han hysteriskt "en av våra spioner hörde dem nämna den svarat gurkstenen!"
"Va!" utbrast Bal'Sauron "det är inte bra om Lego-Klas får tag på den stenen."
"Jag vet inte om det var Lego-Klas, ers nåd" svarade orchen "de var inte så många och jag kunde inte se honom blande dem."
"Samla våra arméer, vi ska efter dem genast i morgon bitti!"
Och så kom det sig så att Bal'Saurons och Lego-Klas arméer gav sig av samtidigt, utan att veta det förståss, mot Gurkh Bells rike för att få tag på den svarta gurkstenen.
to be continued...