Jag sitter och funderar på varför det skulle vara roligt att se vissa fantasyböcker på film. (SoR nu till exempel, att jag vill se den är ju ingen hemlighet precis.)
Visst kan filmer tillföra något nytt, med sina starka visuella intryck och ljud/musik dessutom. Men samtidigt tappar man ju alltid något. Böcker är bra på att visa både "inre" och "yttre" handling, medan filmer bara kan visa den "yttre". (Har någon sett en dålig såpaserie där rollfigurerna måste prata högt för att visa vad de tänker? Löjligt, ja.)
Eller kan filmen också berätta om den inre handlingen genom exempelvis musikaliska effekter ...? Eller är filmen helt enkelt mindre krävande än boken? Bara att luta sig bakåt och låta sig matas, ungefär.
blev en film,
Ibland dyker det ju upp debattinlägg typ "om WoT vem skulle då spela Rand, tycker ni?" men det tolkar jag mer som att man vill ge andra sin bild av hur vissa bokpersoner ser ut.
Men visst är det vidrigt när någon tar en bra historia och gör en hemsk film av den. Jag är inte särskilt förtjust i filmatiseringen av "Bröderna Lejonhjärta", till exempel, eftersom Jonatan är för gammal och draken töntig. Nu funderar jag på vilka fler fantasyböcker jag skulle vilja se som film, och vilka jag INTE skulle vilja se.
Jag skulle INTE vilja se Donaldsons krönikor om Thomas Covenant, för jag känner på mig att det inte skulle bli bra. Kanske är det för att den "inre" handlingen är för viktig där. Men jag skulle gärna vilja se Kays "Tigana" eftersom det är en rimligt lång historia.
Ska väl också tillägga att det värsta jag vet är författare som skriver filmmanus istället för ordentliga romaner: Sidney Sheldon, Jackie Collins m fl ...
Färdigfunderat. Någon som har något mer att säga i ämnet?