Anubisportarna är definitivt fantasy, tycker jag (dessutom är den jättebra (om man räknar bort den första tredjedelen). Läs den alla som inte gjort det!).
Jag kommer inte ihåg exakt hur de säger att tidsresorna går till, men de har ju möjliggjorts av att en gud öppnat portar mellan olika tider, så nog är det fantasy. Sen förekommer det ju dessutom en mängd magi och liknande. Förstår inte riktigt hur man skulle kunna räkna det som SF...
Diana Gabaldon är svårare, men eftersom de använder magi för att resa i tiden får det nog räknas till fantasy (romantisk fantasy aka Harlequin-fantasy om man ska vara petig). Det förekommer ju tom lite voodoo-magi senare i serien om mitt minne inte har säckat ihop helt.
Neverending story är väl fantasy? Den utspelar sig ju tom i en sekundärvärld och allt.
Jag tycker Count Zero av William Gibson är ett ännu intressantare gränsfalls-exempel än Anubisportarna.
Det är en cyberpunk-bok (och därmed SF), men det förekommer voodoomagi. Nån som har läst den och har nån åsikt om klassifieringen?