Beth:
Jag borde antagligen inte dra upp det här här också, men jag och en kompis skrev en halv fantasybok tillsammans där en av huvudpersonerna var en alv (halvblod alv/människa visserligen) som var just ficktjuv och hade en allmänt vidlyftig syn på mitt och ditt (alver är både snabbare och vigare än människor. Ni _anar_ inte vilket nytta man kan ha av den fördelen :-) Dessutom är de spetsiga tänderna (vi hade en mer rovdjursaktig alvras. Tänk katter) väldigt användbara i slagsmål).
Hon hade dessutom växt upp i en stad, vilket betydde att hon inte kunde någonting alls om träd eller växter ("Hur man ser skillnad på ett äppelträd och ett päronträd? Enkelt. Äppelträd har äpplen och päronträd päron." "Och när de inte har någon frukt då?" "Öööh, vaddå? Det har de väl? Annars vore det ju inte ett äppelträd." :-).
Det var en karaktär som vägrade tro henne när hon berättade att hon var alv.
Annars är min favoritras människor (om vi inte ska räkna varulvar och vampyrer). De är i stort sett den enda rasen som inte fastnat i någon schablonbild.